Alx Danielsson som skulle gästspela i vårt lag ligger tyvärr hemma och är sjuk, så vi kallade in Graffen igen, why change a winning formula

Vi får kart 16, sweet – söndagens klart snabbaste bil! Ronnie kör första delen av kvalet och vi ligger snart på en fjärde plats. Alexander tar över ratten och plötsligt är vi överst på listan! Glädjen är dock kortvarig, vi blir slagna av Göta Källare med en hundradel och får starta två.

Jag tar plats i bilen för första stinten och upptäcker snart att bilen nästan helt saknar bromsar. Sandra Linnea Oscarsson drar snabbt ifrån mig och jag agerar bromskloss för resten av fältet. Det bråkas rejält bakom mig, med varningsflaggor till höger och vänster. Folk försöker med allt för att komma förbi, men jag vägrar och biter mig fast med en varning som resultat.

Efter 10 minuter byter jag till Anders och denna gång kör jag inte över honom. Anders stångas bra han med och plockar också en varningsflagga, dock kommer han inte förbi The Cock Rockets som vi så gärna skulle vilja slå denna näst sista gång.

Byte till Graff efter 10 och fan vad det går, dagens snabbaste tid får Alexander redan efter några varv och vi klättrar i listan, kanske lyckas vi köra in dom där 5 varven som skiljer mellan oss och The Cock Rockets!

Ronnie tar sista stinten och det hela slutar med att vi är tre lag i toppen som kör 104 varv. Vi plockar dessutom in 3 varv på The Cock Rockets men med Göta Källare diskade så är vi redan på pallen inför sista racet den 14 mars då vårt lag kommer gästas av ytterligare en topp-förare!

• Vikt: 71,9 kg
• Muskelmassa: 57,5 kg
• Vikt, armar: vänster: 2,3 kg höger: 3,3 kg
• Vikt ben: vänster: 9,4 kg, höger: 9,5 kg
• Vikt bål: 31,9 kg
• Vatten: 59,8% (65% är bra för oss killar)
• Bukfett: 5 kg (fett inuti buken, 1-12 är skalan)
• Benmassa: 3 kg (2-4 kg är skalan)
• Fettprocent: 15,9 % (15 % är bra för oss killar)
• Fysisk grad: 5 (på skalan 1-9)
• Metabolisk ålder: 25 år (utifrån en 20-årings värden)

Måste dock börja äta oftare om jag inte vill börja tappa muskler, måste även dricka  mer vatten oftare. Fortsätter så klart med att plocka bort mer och mer socker ur min kost, rött kött äter jag bara en gång i veckan.

Ska testa mig igen om några månader så får vi se om all träning gett något resultat!

Efter en helg i Warszawa, Polen, så beslöt sig Malin och jag att kliva på 3 veckor detox: inget socker, inget rött kött, inget kaffe eller läsk! Så här i efterhand har det funkat bra för mig, jag är nere under 70 kg och har tappat stor mängd underhudsfett.

Samtidigt har jag börjat styrketräna annorlunda: långa set med minst 12 reps istället för tunga vikter med få reps. Ska ge detta 3 månader för att se om jag får de resultaten jag vill åt.

Mängden konditionsträning har ökat, längtar dock tills man kan börja cykla utomhus igen, orkar inte riktigt med att klä på mig och slita i mörkret och kylan just nu, får skylla på åldern, jag har blivit bekväm helt enkelt!

Så, om jag sammanfattar januari i rena siffor:
19 timmar, 15 minuter träning fördelat på följande:
8 timmar, 10 minuter Styrketräning (42%)
7 timmar, 6 minuter Spinning (37%)
2 timmar Boxing (10%)
2 timmar Övrigt (10%)

Har lyckats komma upp i 5-6 pass i veckan, hoppas kunna hålla detta tills dess att våren är här och dom långa cykelpassen tar vid!

Jag är på plats en timme innan själva dyket och får träffa min instruktör som även ska filma det hela under vattnet. Vi går igenom all säkerhetsutrustning och vad jag ska göra vid olika situationer. Sedan är det bara att sätta på sig våtdräkt, viktbälte, väst med paketet, fenor samt hjälm och kliva ner i buren.

Sköterskehajarna ligger redan med nosarna mot buren och väntar på mat när jag kommer ner på botten av den 3,5 meter djupa bassängen. Jag sätter på mig stål-handskarna och tar fram en sill ur korgen med fisk. Sträcker fram den genom gallret och vips har hajen sugit in den. Jäklar vilket sug, det är nästan så handsken följer med in! Den amerikanska stingrockan kommer fram och får sig en fisk den med.

Ser en sandtigerhaj på väg mot buren så jag plockar fram en flundra och sträcker ut framför nosen på den. Det hörs en kraftig smäll när den slår ihop käkarna om både fisk och bur!

Jag fortsätter mata hajar och rockor tills det är tomt på fisk i korgen – det är alltså dags att kliva ur buren och simma med hajarna, om jag har tur kanske jag t o m får klappa på en sköterskehaj.

Vi simmar mot mitten av akvariet och håller hela tiden ögonen på sandtigerhajarna som cirkulerar runt omkring oss – vilka mäktiga djur. Dom verkar riktigt nyfikna och spanar med sina små ögon på oss. När lugnet lagt sig simmar vi fram till sköterskehajarna och jag gör ett försök att klappa på dom. Dom verkar inte så sällskapliga och simmar iväg innan jag ens hinner röra vid dem. Jag gör ett nytt försök och denna gång hinner jag röra en haj innan den återigen simmar iväg.

Tiden går fort när man har kul och efter 40 minuter sitter jag på poolkanten med ett stort leende, i handen håller jag en liten souvenir: en tand från en av sandtigerhajarna.

Vi sköljer utrustningen, jag tar en dusch och får sedan minneskortet från filmkameran, en haj-tshirt + ett diplom. Lovar att detta inte är sista gången jag matar dessa hajar och Malin verkade lite dyk-sugen hon med.

Men nu har det blivit dags att mata Martin…..film kommer snart!

Läs mer om hajmatningen: Tropicarium

I dag tänker vi inte släppa ifrån oss några varv i onödan, siktet är inställt på Team Agera som ligger på platsen före oss. I kväll har vi tagit med oss Alexander Graff, JTCC-mästare och 2010 års bästa Rookie i Camaro Cup (2:a totalt).

Alexander tar hand om kvalet och lyckas sätta dagens näst snabbaste tid vilket gör att jag får börja loppet som bil nummer två.

I bilen bredvid mig sitter prins Carl-Philip i sin blå-gula hjälm och längre ner i fältet hittar man Richard Herrey! Jag får fullt upp från första varvet och eftersom vi kör långlopp blir det blå-flagg om bilen bakom är snabbare. Får släppa två bilar inkl. prinsen men sedan är det stopp. Jag kämpar mig tillbaka centimeter efter centimeter och det han kör ifrån på raksträckorna hämtar jag hem i kurvorna. Vi ligger till slut och knuffar på varandra, tyvärr tar det roliga slut när jag blir påkörd och vänd i en kurva. Tappar ett helt varv innan bilen står åt rätt håll igen och jag kan rulla vidare, tyvärr ligger vi numera näst sist.

Dags för byte, Anders tar min plats i bilen men sedan tar det stopp. Bilen framför i depån har fått motorstopp och vi förlorar ytterligare varv innan den kommer igång igen. De närmsta 10 minuterna blir händelserika, 3 röda flaggor där den sista sammanstötning leder till att alla bilar blir stående medan personalen röjer bland gokarts, däckstravar och betongbarriärer.

Anders kommer in i depån strax efter och har lyckats köra upp oss 2 placeringar. Dock är det extremt jämt, vi är en klunga som ligger 2-3 varv efter ledarna. Alexander tar plats bakom ratten och ger sig ut på banan. Han gör snabbt 34-sekunders-varv och vi klättrar snabbt i resultatlistan. Innan bytet har vi kommit upp på en sjätte plats, inte illa för en kille som kör för första gången på denna bana!

Ronnie tar hand om de avslutande 20 minuterna. Som vanligt gör han ingen besviken och vi hamnar snart på femte plats och sedan fjärde!

Med några minuter kvar ligger han och nosar på trean men tyvärr kommer Ronnie inte förbi så vi förlorar ännu ett varv till The Cock Rockets. Däremot kör vi ett varv mer än Team Agera och ligger på en fjärdeplats inför race nr 5 i februari. Avslutningsvis får vi nya numret av Top Gear från deras chefredaktör Joakim, sedan är det dags för hemfärd.

Till nästa race har jag  lyckats ragga upp ännu en förare som ska stärka vårt team, vi är 6 varv ifrån pallen, ingen omöjlighet med andra ord!

Precis som i år börjar man på Spa-Francorchamps, Belgien. 11-14 april är banan bokad. Spa är nästan en lika stor utmaning som den närliggande Nürburgring men säkerheten och avåkningszonerna är betydligt bättre!

I maj bär det av till ovan nämnda Ring, inga exakta datum är satta ännu men jag hoppas på ett liknande 2-3 dagars event som i år! Förhoppningsvis har vi lite bättre väder, lite varmare asfalt så jag kan pressa ner min varvtid ytterligare en minut – vi får se!

1 juli är det så dags för eventet som en gång startade det hela för 6 år sedan: Gran Turismo Polonia! 3 dagar på Tor Poznan, en snabb och teknisk bana, 4 nätter i Poznan med allt vad det innebär. I år sammanfaller det hela med Europa-mästerskapet i fotboll, lär knappast minska storleken på partyt!

Läs mer om datum och priser på http://www.granturismoevents.com/start/blog/#Tabs

Utöver detta firar Viper Club Nordic sitt 10-årsjubileum nästa år – banträff och festande i tre dagar är inplanerat!

Sedan blir med största sannolikhet ett par varv på Mantorp och Gelleråsen, plus minst ett 24-timmars rejs.

Slår man ihop allt detta kommer det bli ett hårt år för min Dodge Viper, Corvetten och min lever – skål!

Det hela börjar perfekt, Ronnie är snabb, näst snabbast på kvalet, men blir nedknuffad till 3:e plats på sista varvet – surt.

Jag tar plats i kart 05 och blir snabbt ifrån körd av bilarna framför. Min bil är hemskt seg, när den väl kommer upp i fart slår jag i varvtalsstoppet. Så jag får agera rundningsmärke och blir omkörd av alla. Jag visar tummen ner till mina lagkamrater och blir snart invinkad i depån.

Där sitter Anders redan i en ny kart och på något sätt lyckas vi fortfarande hållas oss på samma varv som ledarna.

Efter 20 minuter är det dags för mig att visa att det minsann inte var min körning det var fel på. Förarbyte och jag ger mig ut för att jaga sekunder och varv. På något sätt hamnar jag i ett hål som gör att jag kör mina 10 minuter helt ensam, utan någon framför mig eller någon bakom mig.

Byte igen, jag klantar till det rejält: när jag ska kliva ur bilen kommer jag åt gaspedalen och kör över Anders som raskt hoppar upp på nosen av karten och vi rullar vidare som två idioter innan personalen lyckas få stopp på ekipaget.

Ronnie tar plats till slut och börjar genast sätta riktigt snabba tider. Vi ligger dock 2 varv bakom ledarna men på en trygg 3:e plats, som Ronnie lyckas hålla hela vägen in i mål.

Jonas har ju som vanligt toppat båda sina lag i toppen, vad sägs om Jocke Mangs, tvåfaldig mästare i Porsche Carrera Cup Scandinavia?? Ja ja, till nästa gång har jag en lite överraskning på gång!

Nu blir det julledighet innan det är dags för race igen – game on!

Bland all galna presenter (tydligen återspeglar det min personlighet fick jag höra) var det en DAF 66 från 1977 som tog priset!!

Fick nyckeln + GPS-koordinaterna, så i måndags var det bara att släpa med sig ett bilbatteri, verktyg och Micke ut till Haninge för att försöka forsla hem vraket.

Efter en del felkörningar på diverse skogsstigar, hittade vi en blå-grön-mossig sak på en grusväg ute i skogen. Vi ersatte batteriet och satte en skruvmejsel i startmotorn för att få igång aset. Medan motorn blev varm, skrapade jag av all mossa och annat skit från rutorna och satte mig i förarstolen.

Automatlådan av modellen steglös automat, en s.k. Varomatic med remmar, kändes lagom pigg i vinterkylan och eftersom vindrutetorkarna inte fungerar fick jag titta framåt lika mycket genom sidorutan som vindrutan.

Märkte snabbt att detta inte skulle hålla hela vägen in till stan, så vi väljer plan B: mina föräldrars tomt i Vendelsö. Sagt och gjort, svänger in bakvägen till deras hus, tar sats och kör så långt ut i skogen som det går. Upp med huven och loss med batterikabeln för att stänga av bilen – suck.

Nåja, tanken är att jag och Tobias ska ställa upp i Skrotbilsrejset 2012 i denna misär till bil. Listan på saker som måste fixas är lång:

• Bromsarna ligger mot
• Vindrutetorkarna funkar inte
• Nytt batteri
• Fixa tändningslåset så man kan starta och stänga av bilen
• Lappa ihop alla hål i karossen
• Bensinmätaren fungerar inte
• Tutan fungerar inte
• Temperaturmätaren fungerar inte

Denna gång är det Anders som inte kan köra så jag kallar in lillebror David och Marcin som ersättare. Tyvärr blir allt såpass försenat att David måste iväg och inte hinner köra ett enda varv.

Ronnie tar hand om kvalet och lyckas ordna en fjärde startruta för Team Viper.

Marcin tar hand om första stinten, sätter låga 35-skunders varv och lyckas hålla en femte plats innan det är dags för ett utav fyra obligatoriska förarbyten. Jag tar plats i gokarten och kör  tjugo minuter innan det är dags för Ronnie att åter köra en kvart.

Det går riktigt snabbt för honom, en hel bunt 34-sekunders varv gör att vi hela tiden bara ligger 3 varv efter ledarna. Eftersom vi är en förare kort får jag ta hand om de sista 15 minuterna. Tyvärr håller jag inte hela vägen och vi rullar in på en sjunde plats, 3 varv efter det vinnande laget.

Jonas hade så klart toppat sitt Göta Källare men till nästa gång har vi också trimmat laget, framför allt kommer vi vara 4 st förare! Game on!!

Det är 16 år sedan Monster Magnets hitskiva ”Dopes to Infinity” släpptes och det är 16 år sedan jag såg dom på Gino, Birger Jarlsgatan 27 (numera möbelbutiken Norrgavel). Ja ja, tiden går fort när man har kul och nu står jag här igen, med bl a André som var med för 16 år sedan.

Mycket har hänt sedan sist och största förändring är nog Dave Wyndorf, som blivit minst dubbelt så stor jämfört med 1995. Rösten har dock inte förändrats och vi bjuds på albumet i dess helhet.

För att göra spelningen mindre förutsägbar har Wyndorf stökat om låtlistan. De inleder med ”Vertigo”, sista spåret på skivan,  följt av ”I Control, I Fly” innan det är dags för hiten ”Look to Your Orb for the Warning”. Resten av skivan avklaras och det hela avslutas med ”Negasonic Teenage Warhead” innan det blir en kort paus.

När bandet återvänder är det dags för lite mer rock ‘n roll och extranumren avslutas med ”Powertrip” och ”Spacelord”.

Det var riktigt kul att se att bandet fortfarande håller måttet efter alla dessa år, Daves leende under hela spelningen är härligt att se och trots att ljudet är i burkigaste laget så är detta en spelning som jag kommer minnas länge: Spacelord Motherfucker!

Spellista

Vertigo
I Control, I Fly
Look to Your Ord for the Warning
Dopes to Infinity
All Friends and Kingdom Come
Ego, the Living Planet
Blow ‘em Off
Dead Christmas
Third Alternative
Theme from ‘Masterburner’
King of Mars
Negasonic Teenage Warhead

Extranummer
I’m Five Years Ahead of my Time (Cover)
Hallucination Bomb
Powertrip
Space Lord